Onsdag

onsdag igen.. vi ha haft husmöte.. o kommit fram till mycket intressanta saker.. tex att när våran tvättid e slut ska vi plocka ner våran tvätt så personen efter oss kan tvätta! määh, efter 2 år kom vi på den briljanta iden..

på freda ska ja på klassfest som sagt.. ska bli skojs..

jag har kommit på att jag måste va den absolut mest osociala människa som finns.. eller, jag spelar ganska bra att ja tycker om människor.. eller ja tycker ju om o umgås me folk.. men ja tycker de e jobbigt o lära känna folk.. spec folk ja inte vill lära känna.. hm.. hur ska ja ta mig ur detta flum så att nån förstår vad jag menar? alltså, dom ja tycker verkar roliga eller trevliga ellr intressanta eller nånting sånt.. dom ha ja inga bekymmer med att vara social med eller försöka lära känna.. o då behöver ja ju inte heller anstränga mig nånting, eftersom om jag tycker om nån o tycker den verkar intressant, då vill ju den personen förhoppningsvis lära känna mig oxå, o då blir de inte lika stelt.. men det här me att lära känna folk jag egentligen inte behöver på min "folk ja vill va kompis med innan ja dör" lista, tex klasskompisar jag inte har nåt gemensamt med, arbetskompisar ja inte har nåt gemensamt med eller kompisars kompisar som jag inte tycker e intressanta.. då känner jag inget "wow bli min vän känsla" o då orkar ja inte sitta o vara hyper trevlig bara för att.. o nu menar ja inte att jag hatar alla mina klasskompisar eller jobbarkompisar eller så o ja sitter o ignorerar dom, utan ja e väl så där allmänt trevlig som ja bara e utan nån vidare bemärkelse.. hm.. det här  blir bara flummigare o flummigare.. de ja vill ha sagt är typ, att när ja sitter på min lunchrast på jobbet o äter min mat eller läser min tidning o nån annan kommer in orkar ja helt enkelt inte sitta o va trevlig för sakens skull, ja kanske bara vill sitta där o läsa min tidning.. o har ja nåt o säga så säger ja det.. o nog kan ja småprata, de e ja rätt bra på.. men när två personer som uppenbarligen inte har nåt gemensamt o inte e intresserad av o umgås hamnar i samma rum, då kan de väl bara få va tyst utan att nån känner sig besvärad.. jag orkar inte sitta o lyssna på saker ja inte bryr mig ett skit om, eller försöka le fånigt åt dåliga skämt ja inte tycker e roliga....hm.. som sagt ja e osocial o skittråkig.. de e konstigt att ja har vänner... men ja tyck om dom ja har!!

jaja skit samma.. ja förstår ju vad ja menar iaf..

idag va de äntligen några minusgrader ute! så där tokkallt så ja va tvungen o ha på mig halsduk o mössa o vantar o kylan bet tag i mig då ja fick stå o hoppa för o hålla värmen när ja vänta på bussen.. jag älskar känslan av o frysa.. ni vet när de e tokkallt o fötterna känns som isklumpar o man börjar tokfrysa om man e tvungen o ta av vanten för o plocka upp nåt ur väskan.. jag älskar det.. jag älskar kyla, för med kylan kommer vintern, o  med vintern kommer snö, o me snö kommer skoter o skidor... o ni alla små gnällspikar som tyck de e så jobbigt me kyla.. finns de nån härligare känsla än o va stelfrusen som en pinne o få ställa sig i en varm dusch, eller dricka nåt varmt o fåvärma händerna med koppen? de e ju sååå mysigt

imorrn e ja sk ledig igen... då ska ja skriva klart mitt arbete.. tjohoooooo

puss o kram på er alla mina små gobitar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0