ytlig? ja kanske
Fick höra idag att jag är ytlig och fördomsfull..
o de va nåt nytt.. eller? egentligen inte, jag ha massa fördomar, men har inte alla det? Fast jag brukar ha rätt lätt för o ändra uppfattning om folk efter o ha pratat med dom. Fast jag erkänner helt klart att jag söker mig ju inte till folk jag inte från början tror att jag har nåt gemensamt med.. så kanske jag har fördomar då. Men det står jag för. Jag tycker om människor och är rätt öppensinnad egentligen.
Men ytlig? Där vart ja lite smått förbryllad.. För de e ja inte. Eller jo.. Lite, det är ju klart att utseendet har betydelse, när man spanar in killar så är ju utseendet det första man ser, och jag erkänner gärna att jag går ju sällan fram till den fulaste kille ja ser o hoppas att han e trevlig. Jag tittar ju såklart på dom ja tycker är attraktiv. Men det betyder ju inte att ja måste ha modellsnygga karlar, utan bara ?de där lilla extra?. Bradpitt kopior e väl inte min smak (haha ja ska ju ha skogshuggare ja) Om jag inte tänder på hans yttre äre väl lite dumt? Eller..
O mig själv då? Jo de väl klart ja bryr mig om hur ja ser ut.. de e ju inte så att ja går in för att va ful, ja brukar väl försöka ta på mig kläder som ja tyck ja ser bra ut i.. vore ju dumt o inte göra de.. men sminkar mig gör ja väldigt sällan, men de e mest för ja e för lat för det.. o om ja sminkar mig massa till vardags, då måste ja ju anstränga mig supermycke när ja verkligen vill va fin.. o de låter ju jobbigt
Så ja.. kanske ja e ytlig då.. hm..
